I Sverige finns 130 000 unga i åldern 16–29 år, som varken arbetar eller studerar. Folkhögskolorna har en viktig roll i mötet med en del av de här unga personerna. Men kunskapen i kommunerna om unga utan sysselsättning är bristfällig, visar en studie från Stockholms universitet.
I den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning presenteras samtliga avhandlingar under det gångna året inom det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet.
Barns liv och aktiviteter sker i stor utsträckning i den digitala världen. Skolan har ett uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens, men en ny avhandling från Göteborgs universitet visar på stora skillnader i undervisningen och bristande samordning.
Många med IF har svårt att kommunicera. En forskare har undersökt tre appar som tränar läsförmågan. Apparna gjorde att personerna som använde dem också talade mer och oftare tog kontakt med kompisar. S. 3-5
Jenny Samuelssons forskning har visat att digitala verktyg och strukturerad läsundervisning kan vara viktigt för att stödja läs- och kommunikationsförmåga hos elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF.
För eleverna blir det lättare att ta till sig kemi om läraren även använder drama i undervisningen, visar en ny avhandling.– Drama är ett sätt att variera kemiundervisningen, precis som en ny laboration, säger forskaren Kerstin Danckwardt-Lillieström.
Elever är duktiga på källkritik men kan ha svårt med argumenterande texter – i synnerhet om textbudskapet kombineras med rörliga bilder och länkar. Det konstaterar läraren och forskaren Marie Wejrum som närstuderat åttondeklassare.
Den varierande tillgången på speciallärare och specialpedagoger gör det svårt att få anpassningar att fungera i undervisningen. Men det är inte bara bristande resurser som gör att det gnisslar i samarbetet med övriga lärare, menar läraren och forskaren Sofia Boo.
I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade ”Adolescence” på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. (webbradio)
Individuella vanor och för lite fokus på förbättringsprocesser och vetenskap - det förhindrar genomförandet av kollegialt lärande. Det menar månadens forskare Frida Harvey, i en nyligen publicerad artikel där sex grundskolor i Örebroområdet undersökts.
”Jag vill vara med och utbilda kompetenta samhällskunskapslärare som behärskar undervisningsinnehållet, i detta fall ekonomi, och som kan göra det tillgängligt för alla elever att lära sig oavsett utbildningsbakgrund.” Det säger Niclas Modig, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.