Hur skapas en skola som verkligen rustar eleverna för framtiden? En skola där undervisningen inte bara drivs av beprövade metoder, utan också på den senaste forskningen.

This article maps the landscape of Swedish educational research as it has been published over the period 2000–2020 in peer-reviewed English language journals. (pdf)

Muslimska elever väljer förortsgymnasium för att inte sticka ut. Det visar forskning från Göteborg universitet.

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, särskilt bland unga. Det säger Tuija Viking, forskare på Högskolan Väst, som hoppas att hennes avhandling kan bidra till att utveckla och förbättra psykiatrin.

Grupparbeten är särskilt vanliga i hem- och konsumentkunskap och kan i hög grad bidra till ökat lärande. Men då är det viktigt att tänka på några avgörande faktorer för framgång, menar forskaren Cecilia Lindblom.

Skolfrånvaro har en direkt påverkan på elevers möjligheter att nå sina utbildningsmål och utveckla sociala kontakter. En ny systematisk översikt från SPSM samlar forskning om insatser som har visat sig kunna göra skillnad för att främja närvaro bland elever.

Den demokratiska delen fungerar bra men det brister i kunskap och källkritik. Det visar en studie om elevstyrda diskussioner i samhällskunskap. "Eleverna behöver förberedas ordentligt om argumenten ska kunna bli hållbara", säger Kerstin Hudner Sidén, lektor i ämnesdidaktik.

Lytning er ikke det samme som at høre efter, men en central læringskompetence. Derfor bør skolen undervise elever i lyttestrategier, konkluderer lektor Lene Illum i en ny ph.d.-afhandling.

Här ger Anette Jahnke sin slutreplik på Agneta Gulz replik i debatten om skolans vetenskapliga grund.

I december publicerade Skola och Samhälle en text av Anette Jahnke om skolans vetenskapliga grund. Här publiceras Agneta Gulz replik på reflektionen.

Sju förskollärare och tre forskare har tillsammans utforskat hur kvaliteten i seminarier med VFU-studenter kan stärkas för att förbättra studenternas lärande och yrkeskunnande