Skapa bättre förutsättningar för nyanlända att nå gymnasiet, kulturell integration med hjälp av sociala robotar, föräldrar och skolan från 1800-talet och framåt, AI för framtida lärarutbildning och stigmatisering och diskriminering av personer som lever med epilepsi. Det är några exempel på ny forskning som startar vid Institutionen för pedagogik och didaktik 2024.

 Barn läser allt oftare texter på skärm istället för på papper. Har det någon betydelse för läsförståelsen? Ja, i synnerhet för yngre barn, visar en omfattande spansk forskning. "Vi blev förvånade över att skillnaden fortfarande är så stor", säger Ladislao Salmerón.

Intresset för vetenskap och forskning inom undervisning är större än någonsin. Nu lanserar Lärarstiftelsen sajten Lärare & Forskning.

De forstyrrer undervisningen, har svært ved at være med i frikvarteret og sidder ofte alene eller skærmet i klassen. Men en såkaldt kuglevest kan give eleverne med sansesøgende adfærd mere tro på deres faglige evner og hjælpe dem ind i klassefællesskabet, konkluderer en ny ph.d.-afhandling.

Det är inte skärmarna som är problemet – utan föräldrarna. Det menar forskaren Mikael Heidman.

Just nu pågår en utlysning av ULF-medel i Göteborgsregionens förskolor och skolor. ULF-forskning genomförs i samverkan mellan akademin och förskole- eller skolverksamhet. Flera av forskningsskisserna har skickats in av lärare och rektorer och kan resultera i forskningsprojekt. Vilka som beviljas medel meddelas i slutet på april 2024.

Att få in träning av muntliga språkfärdigheter i engelska och moderna språk är ofta en utmaning för lärare. Ny forskning av Elin Ericsson visar att AI-baserad konversationsträning kan vara ett stöd i elevernas lärande. Mest uppskattades de digitala ”samtalskompisarna” av elever med lägre betyg.

Fem lärosäten kraftsamlar nu för att ta fram ny forskning om hur skolor och förskolor med stora utmaningar ska kunna ge alla barn en likvärdig utbildning. Men redan i höst kommer seminarium att ges utifrån den forskning som redan finns.

Barn som har ett annat modersmål än svenska är mindre delaktiga i fri lek än andra barn i förskolan. Det visar en studie av 78 avdelningar. "Mönstret var tydligare än vi hade trott", säger forskaren Frida Åström. Barn i behov av särskilt stöd visade däremot inte lägre delaktighet än andra barn.

Glosträning och ordinlärning har kommit i skymundan i engelskundervisningen, menar forskaren Denise Bergström som granskat läromedel och intervjuat lärare. Hon har ett tydligt budskap: "Våga fokusera på ordkunskap, det finns inget fult i det!"

Många skolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för att alla elever ska nå utbildningsmålen. Stockholms universitet startar nu tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar.