Förskolerektorn Angelica Stäring i Kungsbacka har haft praktiknära forskningsprojekt på två av sina förskolor – båda med fokus på undervisning i teknik. Projekten har lett till professionsutveckling för pedagogerna och utveckling av verksamheterna. Kommunens lektorer har haft en viktig roll i att inspirera och stötta pedagogerna att ta steget.

Bergsjöskolan i Göteborg har genomfört ett forskningsprojekt för att utveckla undervisningen för flerspråkiga elever, tillsammans med forskarna Catharina Schmidt och Lisa Molin och Center för skolutveckling. Just nu håller lärarna och rektor på att skriva en bok om arbetet. Eva Andersson Berglund, biträdande rektor på skolan, ser att lärarnas undervisning har utvecklats genom projektet.

Researchers believe parents should sing to infants as rise and fall in tone helps them gain knowledge of words.

A study finds that everyone learns at the same rate although some have a head start.

Digitaliseringsforsker har undersøgt, hvad forskningen egentlig siger om børn og unges brug af skærme.

Sexualundervisningen i skolan präglas av en glad och positiv syn på samlevnad. Den kan också uppfattas som ensidig och inte helt oproblematisk när den utmanas, visar ny forskning.

Barn vill ha hjälp av artificiell intelligens för att göra läxorna till exempel men allt får AI inte hjälpa till med. Susan Walan står bakom den nya forskningen som handlar om vad barn tycker om AI, hon berättar om vilka slutsatser hon drar av forskningen.

Andrea Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet, får 6 663 000 kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet för det fyraåriga forskningsprojektet ”Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd”.

Elever som har svårt med svenska språket är ofta de som också har svårast att förstå kemi, visar ny forskning. Det gäller även elever som lär sig utantill eller på andra sätt tar till sig kemiämnet på ett ytligt sätt – oberoende av hur bra de behärskar svenskan.

Att undervisa om nervsystemet är svårt och ofta något som brister. Främst på grund av dess komplexitet, men också på grund av läromedlens utformning och en traditionsbunden undervisning, enligt två forskare.

De flesta vet vad tallriksmodellen är. Ändå är den en doldis i skolforsknings­sammanhang, enligt forskaren Gita Berg som har undersökt hur tallriksmodellen används som didaktiskt verktyg i hem- och konsumentkunskap.

Särskild begåvning borde vara en tillgång – men skolpersonal och rektorer fokuserar snarare på svårigheter och problem, enligt en ny avhandling.