Skoleledere bør udvirke dyder frem for værdier, lytte til deres intuition, bruge evidens, være parate til at sige farvel til forudfattede meninger og have 'den rigtige' motivation for at lede, lyder det fra en international forsker i skoleledelse.

Genom att se socialt lärande som en del av fritidshemmets undervisande kultur kan det kompletterande uppdraget synliggöras och bli en integrerad del i undervisningen, visar tidigare forskning.

Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig åt mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det visar en ny avhandling av Evelina Möllenborg.

Volym, omkrets och sömsmån. Matematiskt tänkande är ständigt närvarande i slöjdarbetet, men tyvärr har många elever svårigheter att tillämpa sina matematikkunskaper i slöjden, enligt forskaren Åsa Hjelm.

Nästan alla lärare efterfrågar mer ämnesinriktad ­fortbildning – men väldigt få får det. I stället är det starkt fokus på elevernas värderingar, motivation, hälsa och uppförande.

Helena Sjunnesson har i sin nya specialpedagogiska forskning funnit brister i den dokumenterande bedömningen, och vet hur dessa kan förebyggas.

Killar och tjejer på högstadiet gör det i lika stor utsträckning, men tjejer har mer negativa erfarenheter. De känner större press att dela bilder av sig själva och blir oftare "skammade", visar forskning.

Att lära sig prata på ett främmande språk är viktigt, men inte alltid så lätt. En avhandling har undersökt om en AI-karaktär som samtalspartner kan hjälpa högstadieelever på traven.

De svenska skolproblemen kan lösas – dåliga rektorer, lärare och skolor måste bort. Men en aktör hindrar nödvändiga reformer från att införas, menar danska skolforskaren Susanne Wiborg (premium – kräver prenumeration).

Denna forskningsutblick belyser samband mellan funktionsnedsättning, skolprestationskrav, tilltro till sin egen förmåga och psykosomatiska besvär bland svenska grundskoleelever.

Förskolläraren och specialpedagogen Git Blomberg vid Jönköping university har undersökt vilka förutsättningar som finns för barns utveckling och lärande i förskolan, vilka barn som behöver särskilt stöd, och hur förskollärare och rektorer ser på detta (s.14).

Logopeden Karin Nilsson har i sin avhandling kartlagt vilka förmågor som styr utvecklingen av läsförståelsen hos barn med IF. (s.2)