Med syftet att nå ut med sin forskning till en bredare publik skapade Karin Larsson-Hult, tillsammans med konstnären och den grafiske formgivaren Henric Wallmark, en seriestrip som sammanfattar hennes avhandling ”En skola för alla, eller?”

Elever på yrkesprogram har inte bara färre timmar samhällskunskap än elever på högskoleförberedande program, de har också en annan typ av undervisning. "Hur ska de kunna fostras till demokratiska medborgare när de inte behöver lära sig om politiska ideologier?" frågar sig forskaren Evelina Möllenborg.

Det finns många stöd- och resurspersoner i den svenska skolan. De är viktiga för elever och lärare, men har ofta oklara arbetsuppgifter. Ett nytt forskningsprojekt undersöker deras arbetssituation – och ger tips på hur man kan göra deras uppdrag tydligare.

Research finds verbal abuse leaves young people at greater risk of self-harm, drug use and going to prison.

Skoleledere bør udvirke dyder frem for værdier, lytte til deres intuition, bruge evidens, være parate til at sige farvel til forudfattede meninger og have 'den rigtige' motivation for at lede, lyder det fra en international forsker i skoleledelse.

Genom att se socialt lärande som en del av fritidshemmets undervisande kultur kan det kompletterande uppdraget synliggöras och bli en integrerad del i undervisningen, visar tidigare forskning.

Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig åt mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det visar en ny avhandling av Evelina Möllenborg.

Volym, omkrets och sömsmån. Matematiskt tänkande är ständigt närvarande i slöjdarbetet, men tyvärr har många elever svårigheter att tillämpa sina matematikkunskaper i slöjden, enligt forskaren Åsa Hjelm.

Nästan alla lärare efterfrågar mer ämnesinriktad ­fortbildning – men väldigt få får det. I stället är det starkt fokus på elevernas värderingar, motivation, hälsa och uppförande.

Helena Sjunnesson har i sin nya specialpedagogiska forskning funnit brister i den dokumenterande bedömningen, och vet hur dessa kan förebyggas.

Killar och tjejer på högstadiet gör det i lika stor utsträckning, men tjejer har mer negativa erfarenheter. De känner större press att dela bilder av sig själva och blir oftare "skammade", visar forskning.

Att lära sig prata på ett främmande språk är viktigt, men inte alltid så lätt. En avhandling har undersökt om en AI-karaktär som samtalspartner kan hjälpa högstadieelever på traven.