Engagerade barn i förskolan mår bättre och lär sig lättare. Sätt in särskilt stöd tidigt för barn med beteendesvårigheter och våga prata om de här barnen med varandra i arbetslagen. Och vänd på perspektiven: Uppmärksamma barnet på det som fungerar istället för på det beteende som uppfattas som störande.

Frida Lygnegård, som verkar inom forskningsmiljön CHILD på Hälsohögskolan i Jönköping, drivs sedan många år av ett starkt engagemang för barn och ungas rättigheter. Nu har hon skrivit en avhandling där ungas egna upplevelser av delaktighet står i fokus och där alla oavsett funktionsförmåga har fått komma till tals på lika villkor.

Hierarkier bland förskolebarn går att bryta visar forskning som gjorts på Mälardalens Högskola.

Att kunna läsa och inhämta kunskapsstoff är av central betydelse för alla elever i skolan. Den här avhandlingen fokuserade på möjligheten att stärka läsinlärningsundervisningen i lågstadiet och på användandet av digital assisterande teknik för elever med grava läs- och skrivsvårigheter.

Skolledare i Södertälje som delar ledarskapet pekar på flera fördelar. De får avlastning och är mindre ensamma i chefsrollen. Men det syns inga tydliga skillnader i arbetsmiljön, jämfört med arbetsplatser som har en traditionell ledningsmodell, visar en ny studie.

I den här systematiska översikten sammanställs forskning om arbetssätt och metoder som är utformade för att möjliggöra individanpassning inom vuxenutbildning. Syftet är att sammanfatta forskningen på området och ge exempel på hur undervisning kan anpassas till vuxna elevers individuella behov och förutsättningar.

Göteborgs universitet står i år värd för Resultatdialog 2019, Vetenskapsrådets årliga konferens inom utbildningsvetenskap.

Genom att medvetet välja leksaker, inredning och möblering går det att bryta hierarkier och skapa en mer jämlik lek bland förskolebarn. Rummet där lekar äger rum ska vara så flexibelt att barnen själva kan bestämma vad som ska hända där.

Allt fler oroar sig för att unga i dag läser på ett annorlunda sätt än förr – och för att läsningen blivit mer ytlig och fragmentarisk. ”Men frågan är om det funnits en läsandets guldålder”, säger forskaren Anna Lundh.

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Anna Ekström var doktorand i det av Vetenskapsrådet finansierade slöjdforskningsprojektet “Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker (KOMOLÄR)”, som pågick 2004–2009. Hon disputerade 2012 vid Stockholms universitet med doktorsavhandlingen ”Instructional work in textile craft: Studies of interaction, embodiment and the making of objects”. Slöjdlärarportalen har ställt några frågor till Anna om avhandlingen:

Riskerar vi att prioritera kunskap ­framför utveckling? Det menar forskar­skolan Små barns lärande, där fem förskollärare lagt fram var sin licentiat­avhandling om dokumentation – och fått blodad tand som forskare!