Forskare på MHD har följt en skolklass grupparbeten i två år för att se vad som händer när lärare lämnar eleverna.

Boken Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv, av Jenny Rosén och Åsa Wedin, tar upp frågan om hur man ska ta vara på de många språk som finns i dagens klassrum. Men det ställer stora krav, menar Skolledarens recensent, Helena Enquist.

Skolsegregationen leder till ökade skillnader i möjligheterna att lära i olika skolor. "Man kan säga att segregeringen tar sig uttryck i kvalitetsskillnader mellan skolor", säger Kajsa Yang Hansen, ny professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Trots stort yrkesengagemang upplever musiklärare frustration, ambivalens och osäkerhet inför kravet att hantera flera olika roller: musikern, pedagogen, fostraren och socialarbetaren. Det framkommer i en avhandling av Anna-Karin Kuuse vid Umeå universitet.

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Digital kompetens lyfts fram i läroplanerna för skolan. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Språklärare behöver inkludera och värdesätta det multimodala språket, menar forskare i Göteborg och Kristianstad.

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet med fokus på naturvetenskap är en ny systematisk översikt från Skolforskningsinstitutet. Här finns forskning om flerspråkiga elevers lärande, och hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Studierna som ingår omfattar elever i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan.

Hur skriver lärare omdömen om sina elever? I sin avhandling har Annelie Johansson, doktorand i svenska språket med didaktisk inriktning, studerat grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen.

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.

Alla elever utvecklar inte de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig. Men det går att stärka alla elevers läsutveckling genom digitala hjälpmedel.Till exempel kan digitala tester hjälpa läraren att individanpassa undervisningen.