Svenskan behöver inte bli lidande av ämnesundervisning på engelska. Tvärtom. Men för att effekterna ska bli positiva krävs kunskap och lyhördhet hos lärarna, visar ny forskning.
Skal inklusionen lykkes? Så drop møderne, og lad lærere og resursepersoner med specialpædagogisk faglighed være sammen om undervisningen, lyder anbefalingen fra inklusionsforsker.
För att förbättra möjligheterna att tidigt identifiera och erkänna både nedsatta funktioner och styrkor hos autistiska barn har Elisabeth Nilsson Jobs genomfört tre studier för sin avhandling vid Uppsala universitet. (s. 10).
I en avhandling av Simon Sundström vid Linköpings universitet undersöker han skillnader och likheter mellan barn med hörselnedsättningar, barn med språkstörningar och barn med typisk språkutveckling vad gäller språkets ljud och ljudsystem (fonologi) på ordnivå med särskilt fokus på talets och språkets melodi och rytm (prosodi). (s. 10)
Mer än en fjärdedel av landets alla skolelever är berättigade till modersmålsundervisning. Ändå är undervisning i modersmål ett ganska obeforskat område i Sverige. I synnerhet det perspektiv som forskaren Kirsten Stoewer har undersökt i sin avhandling.
Stort engagemang men också frustration. Många musiklärare har svårt att omsätta kraven på demokrati och social rättvisa i undervisningen, visar en ny avhandling.
Ämnesövergripande, ämnesintegrerat, ämnessamspel … det finns många uttryck för samarbete över ämnesgränserna. Vad krävs för att samarbetet ska bli bra?
Läroböckerna som används i samhällskunskap på gymnasienivå för en agenda att fostra eleverna till goda medborgare som inte ifrågasätter Sveriges statsskick, det menar Kurt Wicke som skrivit en avhandling om vad som faktiskt står i våra läroböcker.