Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på.

Surfplattor och appar gör nu på allvar intåg i den svenska förskolan. Men med ny teknik kommer inte bara möjligheter utan också faror. Det digitala kan inte ersätta pedagogens aktiva roll, visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Børn med alvorlige læse- og skrivevanskeligheder skal opdages tidligere, så de kan få støtte, og lærere skal have bedre redskaber til at kunne rette undervisningens fokus mod de forskellige elevers behov. Det er blandt målene i nyt forskningsprojekt.

Hur kan den fysiska miljön i skolan hjälpa eller stjälpa undervisning och lärande? Det ska Jan Grannäs och Anneli Frelin, skolforskare vid Högskolan i Gävle, undersöka.

Fyra av fem gymnasieelever i behov av stöd får antingen för lite hjälp eller ingen alls. Det visar arbetsterapeuten Moa Yngve i en studie, som utgår från elevernas egen upplevelse.

Att vara trygg i språket har stor betydelse för det verbala berättandet. Därför bör man vara extra noga med den språkliga miljön kring flerspråkiga barn, visar lingvisten Josefin Lindgrens avhandling.

Klassmentorer avlastar lärarnas arbetsbörda genom att ta hand om den sociala miljön i klasserna. Det visar en rapport från Umeå universitet om omorganiseringen på Norrängsskolan i Lycksele.

Folkhögskolorna tycks vara bättre på att integrera nyanlända jämfört med gymnasiet visar ny forskning.

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det. "Det handlar om kontexten", säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Femteklassares uppfattar oavsett bakgrund att de får lära sig sin egen historia i skolan, visar forskning på Mälardalens högskola.

Resultatdialogen är en årlig sammankomst som Vetenskapsrådet arrangerat sedan 2005. Syftet är att presentera nya rön inom utbildningsvetenskaplig forskning och fungera som en mötesplats för forskare och andra som är intresserade av utbildningsfrågor.

Fyra frågor till Thomas Johansson, professor vid Göteborgs universitet som får 3,8 miljoner kronor från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, för projektet "Att rekryteras, att tillhöra och att lämna. Exit-processer bland unga nynazister".