Barnfattigdomen ökar i Sverige och allt fler elever kommer hungriga till skolan. En ny studie från Göteborgs universitet visar att den kostnadsfria skollunchen har fått en avgörande roll för barns hälsa och lärande, samtidigt som behovet av frukost före skoldagens start växer.

Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt, särskilt flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning pekar i stället på skolan. Den visar hur betyg, prestationskrav och skolreformer har gjort skolan till en arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.

Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och leda till ökad kvalitet i undervisningen och på sikt till bättre matematikkunskaper hos elever. "Vi måste våga förändra gamla normer", säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.

Forskere har sett på hvordan pedagogiske ledere jobber for å inkludere barn med autisme i barnehagen.

Varför ökar den psykiska ohälsan hos ungdomar? Ny forskning pekar ut skolans prestationskrav som en huvudförklaring. "Vi bör inte bara söka individuella orsaker till psykosomatiska besvär hos elever, vi bör också titta närmre på själva skolsystemet", säger Matthew Cashman.

Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."

Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.

A University of Georgia study found that an anatomy-focused video game, "Virtual Vet," helped elementary students score higher in science than peers taught through traditional lessons. Researchers say the game can keep students engaged and build problem-solving skills, but teachers remain essential to guide instruction and support learning.

Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie där forskare har följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder.

Negativa känslor som rädsla och obehag inför naturen, något som inom forskningen kallas biofobi, blir allt vanligare enligt en ny studie. Urbaniseringen pekas ut som en av orsakerna, och en av konsekvenserna är att allt fler människor inte får de hälsofördelar som naturupplevelser ger. Ungdomar berättar om varför de påverkas negativt av att vara i…