This study explores students’ use of generative AI in classroom discussions about controversial issues. A case study was designed around a two-lesson module developed and implemented by three socialstudies teachers in one upper secondary school in Sweden. (pdf)

Att få testa på att driva företag redan på gymnasiet minskar ojämlikhet i klassrummet och på sikt även inom näringslivet och samhället i stort. Ny forskning visar på flera positiva effekter av att satsa på entreprenörskap i skolan.

I ett nytt stort forskningsprojekt ska forskare vid Mittuniversitetet samt norska Nord Universitet och Dronning Mauds Minne Högskola söka lösningar på lärarbristen. Arbetet har nyligen inletts och forskarna betonar allvaret i situationen.

I höst genomför Nacka kommun en studie om fritidshem verksamma i Nacka. Studien fokuserar på hur elevernas språkliga utveckling främjas i fritidshemmen. Samtidigt tittar kommunen på hur andelen elever som går på fritidshem kan öka.

Många svenska grundskolor har specialanpassade verksamheter för elever med adhd och autism. En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur särskiljande verksamheter organiseras och genomförs, samt vilka effekter det har på elevernas inkludering i den ordinarie skolan.

Brain scans show that girls were especially affected by the loss of social interaction.

Exerting mental effort isn't pleasant for most people, according to new research.

Hur påverkas barns hjärnor av skärmar? Och vilka faktorer kan kopplas till ett problematiskt skärmanvändande i framtiden? Det är några av frågorna som nu studeras vid Barn- och babylab på Uppsala universitet.

I juli 2017 begränsades tillgången till föräldrapenning för familjer som invandrar till Sverige med barn. Vi studerar hur denna reform påverkade nyanlända familjers inkomstkällor och aktiviteter. (pdf)

Brusljud kan hjälpa elever med ADHD att fokusera på skoluppgifter. Effekterna är relativt outforskade, men nu sammanfattar en amerikansk metastudie vad som är känt om brusets potential. Forskaren Göran Söderlund kommenterar resultaten.

En undersökning från Umeå universitet visar att en majoritet av ungdomar i nian har prövat energidryck redan i 12-årsåldern, trots den rekommenderade åldersgränsen på 15 år. Enligt skolläkaren Kalle Maripuu kan det ha många negativa effekter.

Mät mobbning på rätt sätt. Annars riskerar skolan att kraftigt underskatta förekomsten av den. Det visar en studie av Björn Sjögren, universitetslektor och forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.