Sedan utbildningsreformerna på 90-talet har allt fler elever misslyckats i skolan. Ett skäl kan vara bristande och missriktade stödåtgärder. En ny studie visar att från 90-talet och framåt är det successivt färre elever som får särskilt stöd och att stödet i allt högre utsträckning består i särskiljande åtgärder.

Han skolkade sig igenom första året på gymnasiet men ryckte upp sig lagom till universitetet. Fredrik Zimmerman är sociologen som rör upp känslor med senaste boken ”Nya vägar till en likvärdig skola”, som nedmonterar tanken om pojkars pluggförakt.

Det kan være gode grunner til å ikke avbryte den røffe leken, ifølge en ny studie.

Föräldrarnas bakgrund påverkar hur barn använder skärmar, men inte så hur mycket tid de lägger. Det säger Stefanie Möllborn, forskare i sociologisk demografi vid Stockholms universitet, som tittat på hur klassbakgrund påverkar barns skärmtid i USA.

Sannolikheten att en svag läsare blir bra på matematik är låg. Det slår en stor mängd forsknings­studier fast. Men svaret på varför det är så är inte entydigt.

En rådande uppfattning har varit att tjejer har mer negativa upplevelser av skolämnet idrott och hälsa eftersom de missgynnats av de traditioner som finns i ämnet. I en ny studie utmanas rådande uppfattningar om tjejer och killars upplevelser av idrottsämnet. Studien som omfattar 40 000 elever visar att könsskillnaderna är små.

Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. "Det finns tydliga risker med systemet", säger forskaren Karin Edmark.

Forskare vid Stockholms universitet har i en ny studie undersökt hur den svenska covidstrategin för skolan, med övergång till distansundervisning, påverkade elevernas förutsättningar för lärande. Studien bygger på intervjuer med ungdomar och deras erfarenheter. Resultaten har publicerats i två artiklar.

Hur upplever lärare, rektorer och elever det att vara del av ett politiskt försök att minska skolsegregation? Det ska två forskare från Högskolan Väst presentera i början av nästa år.

Avkoppling, kontakt med kompisar, till och med en livlina – eller plattformar skapade för att tjäna pengar på ungdomars osäkerhet? Forskning visar att digitala medier kan leda till depression, ångest och ätstörningar hos unga. Hur oroliga behöver vi vara?

Lärare får ta över allt fler arbetsuppgifter i takt med att elevstöd och administrativ personal effektiviseras bort. En ny studie ska undersöka hur de extra arbetsuppgifterna påverkar arbete och hälsa.

Barn som avstod sociala aktiviteter och gruppaktiviteter under pandemin hade signifikant högre ångestnivå än barn som inte avstod aktiviteter. Barn i hushåll vars inkomster sjönk hade också mer ångest, visar en studie från Göteborgs universitet.