Sniglar, maskar och andra småkryp står numera högt i kurs hos barnen på Gropen Gårds förskola i Göteborg. Det beror på forskningsprojektet ULF, där förskola och forskare arbetat ihop.
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen.
En majoritet av rektorerna tycker att lärare har tid till gemensam planering visar en ny undersökning från Karlstads universitet. Det är ett helt annat resultat än när forskarna tidigare ställde samma fråga till lärarna.
En matematikundervisning som engagerar, utvecklar och fungerar för alla elever. Det är vad matematiklärarna Ann-Sofie Berg och Maria Lindholm strävar efter. De har länge funderat över varför svenska elever visar sämre resultat i matematik än elever i andra länder. För att ta reda på mer deltog de i en forskningsstudie vid Luleå Universitet vilket resulterade…
The aim of the present study was to examine parental experiences of homeschooling during the COVID-19 pandemic in families with or without a child with a mental health condition across Europe.
Daglig pulshöjande aktivitet främjar möjligheten till lärande i klassrummet visar en ny studie från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde att både de själva och klasskamraterna var gladare och fick bättre minne och koncentration. Även motivationen och den fysiska förmågan ökade. Och – de fick nya vänner.
Intensive kurser for ordblinde elever med opfølgning på elevens skole giver en vedvarende positiv effekt, viser en ny ph.d. Både elevernes læsefærdigheder og trivsel øges markant og vedvarende som følge af det særligt tilrettelagte forløb hos Kompetencecenter for Læsning i Aarhus.
Skolstängningarna i Sverige under pandemin ser ut att ha minskat elevers psykiska ohälsa. Det visar nya siffror från den psykiatriska vården som en grupp skolforskare har tagit fram.
40 miljoner kronor. Så mycket satsar Vetenskapsrådet på en forskarskola som ska titta närmare på vilka behov särskilt begåvade barn har och hur man bäst kan anpassa skolgången för dem.
I den här studien undersöker forskare från Högskolan i Jönköping hur självtillit, det vill säga den egenupplevda kapaciteten och kompetensen, förändras under högstadietiden. De jämför hur upplevelsen ser ut för elever med och utan funktionsnedsättning, och hur det påverkar både deltagande och betyg i ämnet idrott och hälsa.