Genom lärarintervjuer, analyser av planeringar och undervisningsmaterial samt klassrumsobservationer ska forskare från Umeå universitet under fyra år belysa vilken medborgarbildning yrkeselever får genom ämnena historia, religionskunskap, samhällskunskap och naturkunskap.

I den här studien undersöks två lärares arbetssätt kring självreglerat lärande hos elever med intellektuell funktionsnedsättning. Studien visar hur formativ bedömning kan bidra till att öka elevernas självständighet.

Elevhälsa är inte ett substantiv, det är ett görande. I en välfungerande skola elevhälsar alla hela tiden i skolans alla miljöer och med alla nivåer sammankopplade. Ska vi kunna nå en hälsofrämjande skola för alla barn och elever så behövs även en hälsosam arbetsplats för alla som arbetar inom skolan. Det hör ihop.

Att eleverna ska kunna motivera sina val av material och tekniker är av allra största vikt i slöjdämnet, vilket framgår i läroplanen. Men hur får man dem att lära sig det? Det har tre slöjdlärare försökt att ta reda på, i ett praktiknära forskningsprojekt.

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Skolinspektionens inspektioner bidrar inte till att förbättra elevernas skolresultat. Det visar forskaren Axel Norgren i en ny studie som publicerats i tidskriften Ekonomisk Debatt.

A study in Norway also found that poorly performing students – and schools – could be spotted early.

This study examined longitudinal relations between adolescents' mathematics performance, school engagement and burnout (exhaustion, cynicism and inadequacy) across lower secondary education.

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

De yngste barna i skoleklassen får nesten dobbelt så ofte en ADHD-diagnose sammenlignet med de eldste. Mest utbredt er bruken av ADHD-medisin blant barn som ble født for tidlig.

Barnelege og forsker frykter vi overmedisinerer de yngste i klasserommet.