Föräldrastödsprogram som hålls av förskollärare upplevs positivt av både föräldrar och pedagoger. Det konstaterar Anton Dahlberg som forskat om förskolebarns psykiska ohälsa och föräldraskapsstöd. Nu har hans avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Hur kan texter användas i ämnet idrott och hälsa? ”På ett mer integrerat och spännande sätt än jag hade trott”, konstaterar svenskläraren och forskaren Anna-Maija Norberg i en unik studie.

Det är otydligt vilka elever som placeras i särskilda grupper, på vilka grunder, eller vad som sker därefter. Det enligt en ny studie från Umeå universitet.

From reframing our notion of “good” schools to mining the magic of expert teachers, here’s a curated list of must-read research from 2021.

Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designers för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.

Mobbning är mindre förekommande i klasser där elever uppfattar att klasskamraterna tycker att mobbning är fel, att den som utsätts far illa och att de som mobbar inte kan skylla ifrån sig. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Indoor air quality has an influence on how many corona virus infections occur there. The analysis also showed that the air quality in many classrooms is poor. The study concluded that regular ventilation of classrooms is therefore very important, even in winter month.

Ofta när elever i svenskämnet blir ombedda att göra en kritiskt granskning av en text pekar de på om källan är pålitlig eller ej. Textens innehåll lämnas däremot i många fall utanför granskningen.

Hur kan fritidslärare skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling på fritids? Det undersöks i en forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

Vad utgör kunskaper i ämnet idrott och hälsa? Svaret är inte självklart, menar professor Håkan Larsson på GIH som inleder ett stort forskningsprojekt i frågan. ”Tävlingsidrotten har fört tankarna fel.”

Fritidshemmet får ofta använda utvärderingsmodeller som är anpassade efter skolan. Pedagogikforskaren Karin Lager utformade därför en modell baserad på fritidshemmets arbete.

En av de allra viktigaste slutsatserna som vi kan dra, är att det inom utbildningsvetenskaplig forskning finns ett svagt intresse för att studera hur undervisning kan motverka antisemitism. Dessutom visar det sig att undervisning om Förintelsen vanligtvis fokuserar helt andra frågor och samhälleliga problem än just antisemitism, skriver Christer Mattson, Segerstedtinstitutet, m.fl.