Dubbelmordet på två lärare i Malmö har återigen satt fokus på lärares utsatthet och risken att utsättas för hot och våld. På Göteborgs universitet har två forskare just startat ett projekt med målet att identifiera och sprida vidare beprövade metoder för att minska risken att lärare drabbas.

I avhandlingen har Carles Fuster Sansalvador undersökt hur en grupp gymnasieelever i spanska använder eller ”transfererar” aspekter från sina olika språk avsiktligt, som en strategi för att lösa kunskapsluckor, eller oavsiktligt, av misstag, när de skriver texter på spanska.

Dataspel, sociala plattformar och fanfiction har radikalt förbättrat engelskkunskaperna hos svenska tonåringar. Men fångar skolan upp all denna kunskap som de får på fritiden? "Vi lärare skulle kunna göra mer för att bygga en bro till all den engelska de lär sig utanför klassrummet", säger engelskläraren och forskaren Paul Morris.

Örebroforskaren Josefine Karlsson utvecklar just nu, tillsammans med ILT Inläsningstjänst och Talkamatic, en digital läskompis. Arbetet baseras på aktuell forskning om läsutveckling, mänsklig dialog, maskininlärning och AI.

Den här antologin vill besvara frågan om vad utbildning på vetenskaplig grund innebär i praktiken inom förskola och skola. Det unika med boken, menar redaktörerna, är att det belyses utifrån flera olika nivåer. Om du är intresserad av praktiknära forskning är det här en läsvärd bok, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken Skola…

Under det senaste decenniet har svensk förskola gått från att vara en grupporienterad verksamhet till att ha en mer individuell riktning. I den här studien testar forskaren Peter Karlsudd en modell för inkludering. Modellen är tänkt som ett stöd för förskolepersonal att förankra individuella möjligheter i ett grupporienterat arbetssätt.

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s. 13)

Barn och ungdomar som har en hörselnedsättning känner sig utanför och mår sämre än hörande. De möter dessa problem i skolan, på arbetsplatsen och ute i samhället. Det visar forskaren Sylvia Olsson i sin avhandling ”Longing to belong – Deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity”, som hon i…

Svenska ungdomar har blivit bättre på att förstå skriven akademisk engelska. Samtidigt har de blivit sämre på att förstå akademisk svenska, visar en studie gjord vid Göteborgs universitet.

The aim of the study is to investigate trends in academic L1 Swedish and L2 English reading comprehension ability among Swedish adolescents, with a specific focus on 18- to 20-year-olds in the period 2012–2018. The results show two highly significant but opposite trends, with a substantial decrease in academic Swedish reading comprehension and an equally…

Svenska ungdomar blir allt bättre på att läsa engelska och samtidigt allt sämre på att läsa svenska, enligt ny forskning. "Det är två tydliga trender", säger John Löwenadler vid Göteborgs universitet.

Nå vil ekspertutvalget som utreder digital læringsanalyse i skolen og høyere utdanning ha innspill fra publikum.