Kan man med hjälp av magnetkamera se aktivitetsmönster i hjärnan som kan härledas till dyskalkyli? Kenny Skagerlund, forskare vid Linköpings universitet, har fått Hjärnfondens stipendium 2020 för att undersöka det.

Den typiska eleven i Kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade, kulturutövande föräldrar. För att nå ut till fler kan man bredda utbudet – och samspela mer med andra verksamheter, visar en ny avhandling.

Vetenskapsrådet, Sveriges största statliga forskningsfinansiär, kommer att ge forskare som påverkas av den nya coronasmittan längre tid att genomföra sina projekt.

Ett nytt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet ska undersöka vilken professionell digital kompetens lärare i förskoleklassen behöver för att kunna stödja elevernas utveckling av digitala förmågor. Delar av projektet kommer att ske i samarbete med lärare.

I denna rapport presenteras en kunskapssammanställning som inriktats mot forskning som undersöker ledarskapets betydelse för medarbetares hälsa och välbefinnande. (pdf)

Ledarskapet har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Både genom chefens direkta agerande som ledare och genom hens indirekta påverkan på arbetsplatsen. Det visar en ny kunskapssammanställning från forskare på LiU.

En författare hjälpte forskare och doktorander vid institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala att utveckla sitt språk. Det resulterade inte bara i bättre texter – utan även i fler beviljade ansökningar. 2019 blev institutionens bästa år någonsin vad gäller forskningsbidrag.

Kollegialt lärande i förskolan – det är fokus för det nystartade praktiknära forskningsprojektet som Örebroforskaren Karin Alnervik bedriver i samarbete med Askersunds kommun. "Målet är att hitta fungerande strukturer och former för kollegialt lärande som leder till utveckling av verksamheten", säger hon.

I ett forskningsprojekt har Henrik Lindqvist undersökt vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Studierna har också undersökt vilka strategier lärarstudenter använder för att hantera dessa utmaningar.

Under de senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017 (pdf).

Integration problems are often explained in terms of segregation. Students with immigrant backgrounds are frequently associated with so-called ethnically segregated residential areas and stigmatized, low-performing, suburban schools. In contrast, this study investigates high-performing students attending a well-reputed school. (pdf)

Segregationen följer med högpresterande elever med utländsk bakgrund in i klassrummet visar ny studie från Linköpings universitet.