I den här texten beskrivs hur en förskollärare tar vara på en situation där hon upptäckt att hon tidigare har ”gjort fel” och sedan mycket medvetet koordinerar gester, tal, mimik, intonation och liknande för att undervisa om ett naturvetenskapligt fenomen – tromber.

Kunskapsöversikten Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa sammanfattar aktuell forskning på området. Den redogör också för vilka kunskapsluckor som finns. (pdf)

En bra förskola gynnar barns sociala, kognitiva och språkliga utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas också bättre i skolan, har bättre kunskapsutveckling och bättre social utveckling.

Förskollärare väljer att fortsätta använda metoderna efter att projektet "Lekstunder och språkaktiviteter: specialpedagogiska insatser i inkluderande förskolor för barn i behov av stöd" har avslutats.

Förskolläraren och specialpedagogen Git Blomberg vid Jönköping university har undersökt vilka förutsättningar som finns för barns utveckling och lärande i förskolan, vilka barn som behöver särskilt stöd, och hur förskollärare och rektorer ser på detta (s.14).

Snur funnet opp-ned på kunnskapen om stress i barnehagen?

Universitetsläraren Bibbi Larsliden tyckte att barnböckerna om hållbarhet var alldeles för dystra. Så nu har hon skrivit en egen. – Jag skulle aldrig läsa en bok för förskolebarn som väcker ångest som de inte har, säger hon.

Finska forskare har tagit salivtester på flera hundra barn och gjort en upptäckt som gick stick i stäv med deras förväntningar.

Många förskolebarn i Skåne har karies. För att förbättra situationen har tandvårdspersonal gjort hembesök hos nyblivna föräldrar.

Mycket tid utomhus, en inbjudande gård och en skriftlig policy för fysisk aktivitet. Det är några av framgångsfaktorerna för mer rörelse i förskolan, skriver Daniel Berglind som forskar om hur man får barn att röra sig mer.