Enligt amerikanska forskare kan vissa egenskaper och beteenden avslöja om ett barn lider av psykopatiska drag – och på en vårdinrättning i Wisconsin försöker psykologer rädda våldsamma ungdomar från en dyster framtid. Men vad säger de svenska experterna på området? Vilka slutsatser kan man egentligen dra från tre- och fyraåringars uppförande?
Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Det riskerar att leda till en minskad förståelse för natur och miljö. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar en avhandling vid Göteborgs…
I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.
Det tematiska, projekterande arbetssättet har fått många positiva effekter på Ribersborgs förskola i Malmö. Inom ramen för temat “Magiska världar” har personalen varit stationerade i olika miljöer. "Det gör det lättare att fördjupa sig i någonting, att inte behöva vara allt på en gång", säger Stephanie Persson, förskollärare.
På Rossö förskola i Strömstads kommun har temat om vatten och hav engagerat alla 1–5-åringarna. Här berättar Ingrid Mickelsson hur hon, kollegorna och barnen har arbetat.
Efter en lång karriär som lärarutbildare i matematik brinner Ulla Öberg fortfarande för matematik – nu främst via sin blogg, som är full av praktiska tips. Hon menar att det är mycket bättre läge i förskolorna än i grundskolan.
Lina Hellberg, som forskar kring naturvetenskap i förskolan, vill att pedagogerna ska vara så trygga i sina kunskaper att de kan svara på barnens frågor där de dyker upp – och att naturvetenskapen ska få vara med hela tiden.
Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.