”I din bransch sticker man inte gärna upp huvudet. Då blir man halshuggen direkt.” De orden inleder Martina Lundströms bok Den synliga förskolan. Hur förfärliga orden än var för henne att höra ligger det något i dem, menar hon: ”Att tänka nytt, tro på och åstadkomma förändring i förskolan har visat sig fruktansvärt svårt.”

Samhället förändras, världen digitaliseras – och förskolan har fått en ny läroplan som understryker vikten av att barn utvecklar sitt intresse för medier och bekantar sig med ny teknik. ”Den nya tiden” har Therés Åkerblom pratat om i ett par decennier, som föreläsare och författare.

Genom att medvetet välja leksaker, inredning och möblering går det att bryta hierarkier och skapa en mer jämlik lek bland förskolebarn. Rummet där lekar äger rum ska vara så flexibelt att barnen själva kan bestämma vad som ska hända där.

Grönt är skönt. Särskilt på förskolan. Att leka i naturområden har många positiva effekter – både fysiskt och psykiskt. Att röra på sig ger förstås bättre hälsa, men att vara utomhus stimulerar också kreativiteten, förbättrar koncentrationen och ger ökad samhörighet med naturen. Dessutom ger träden bra skugga vid framtida värmeböljor.

Ny forskning från Mälardalens högskola visar att det går att bryta hierarkier och skapa en mer jämlik lek bland förskolebarn genom att medvetet välja leksaker, inredning och möblering.

Med hjälp av ett äggformat mikroskop kopplat till en platta kan barnen upptäcka naturen på ett nytt sätt. Skärstads förskola jobbar även med andra digitala verktyg, för att lära barnen grunderna i programmering och att knäcka mattekoden.

60 trummor på Lillstjärnans golv. 70 barn, 140 stora ögon, 140 ivriga händer. Så brakar allt loss och taket lyfter!

Förskolans inkluderingsuppdrag är inskrivet i styrdokumenten och inget som går att vara emot. Det är inte heller något som någonsin blir färdigt, utan en ständigt pågående och ibland smärtsam process, menar forskarna.

Entusiasm, delaktighet och en bra planering är viktiga byggstenar för att realisera inkluderings­idealet i vardagen. Förskolläraren Mia Bergqvist visar hur det ska göras.

Riskerar vi att prioritera kunskap ­framför utveckling? Det menar forskar­skolan Små barns lärande, där fem förskollärare lagt fram var sin licentiat­avhandling om dokumentation – och fått blodad tand som forskare!

Varje timme som ett litet barn tillbringar framför en skärm stjäl tid från något annat. Det är viktigt att ha i åtanke, menar hjärnforskaren Sissela Nutley. ”Att små barn lär sig att trycka på knappar gör inte att vi blir världsbäst på artificiell intelligens”, säger hon.