”Ingenting kommer av ingenting och allt hänger samman med allt” var en av intentionerna för det förskoleår och den aktionsforskning som Hege Hansson berättar om i sin bok Att ge form åt förskolans innehåll.

Hur kan vi upptäcka särbegåvade barn redan i förskolan? Vilka karaktärsdrag och behov har de? Och hur kan vi vuxna tillgodose deras behov? Det här är några av de frågor som Branca Lie försöker ge svar på i boken Särbegåvade barn – i förskoleålder.

Att vara trygg i språket har stor betydelse för det verbala berättandet. Därför bör man vara extra noga med den språkliga miljön kring flerspråkiga barn, visar lingvisten Josefin Lindgrens avhandling.

"Neeej! Inga plastpåsar i komposten!" Häxan Rakel med den stora svarta slängkappan vet inte riktigt hur hon ska göra med allt skräp och vill slänga allt på samma ställe – sådan tur att barnen kan lära henne.

För dig som lärare. Här hittar du mer kunskap om hållbar utveckling.

Okej, eller till och med bra, men fortfarande för otydligt om undervisning. Så kan man sammanfatta några förskoleforskares reaktioner på den nya läroplanen.

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Förskolans reviderade läroplan är full av goda värden, visioner och mål. Men de tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Det skriver Magnus Erlandsson, statsvetare och lektor i ledarskap vid Malmö universitet.

Nyligen var den första av flera grupper skolansvariga från Nederländerna på plats på Göteborgs universitet för en kurs på temat lek, lärande och ledarskap. Det svenska forskningskunnandet om hur lek och lärande förenas i förskolan är det som lockar.