Mie Josefson, forskare och lärarutbildare, har tillsammans med kollegan Lena Aronsson skrivit boken ”Uppdrag: förskollärare – att leda, ansvara och säkerställa”.
Förskolebarns språkutveckling i förskolan stärks när pedagoger använder vardagssituationer mer medvetet och systematiskt. Det visar resultaten från ett forsknings- och utvecklingsarbete där förskolepersonal, rektorer och förvaltningsledning tillsammans med forskare gemensamt har prövat och utvecklat språkutvecklande arbetssätt. Resultaten presenteras i en ny rapport.
AI har blivit en självklar del av samhällsdebatten. Vi hör om smarta appar, självlärande system och verktyg som kan ”tänka”. Men vad betyder det och vad innebär det för förskolans vardag? forskaren Susanne Kjällander förklarar.
Resultaten från ett omfattande försök är nu klara och visar att tvåårig förskola inte främjar barnens akademiska eller socioemotionella färdigheter, alltså förmågan att känna igen och hantera känslor, jämfört med det nuvarande systemet.
Barnlitteratur kan vara ett sätt för pedagoger att närma sig svåra och existentiella frågor i förskolan, som krig, våld och död. Det visar Kristina Pautkina i sin avhandling.
Då pedagoger möter barn i förskolan kan spontan undervisning uppstå, något som skapar möjlighet till en inkluderande och socialt rättvis undervisning, visar Kristine Hultberg Ingridz avhandling.
Vilka innehåll dominerar i konstruktionen av vetenskaplig grund i planeringssamtalets praktik i förskolan? Det är en fråga som Caroline Karlsson underöker i sin avhandling.
Hur påverkar tabun kring barns sexualitet vardagen i förskolan? I detta avsnitt av Poddagogen deltar forskaren Magdalena Hulth, som i sin avhandling visar hur pedagoger ofta saknar språk, stöd och utbildning för att hantera barns kroppar, lekar och frågor på ett tryggt och professionellt sätt.