Annika Kolterjahn Wägners utvecklingsartikel beskriver ett projektarbete i förskolan med syfte att skapa en meningsskapande lärmiljö utifrån barnens intressen, frågeställningar och nyfikenhet.
Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.
Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.
Olika uppfattningar om risk och säkerhet på skolgården påverkar barnens möjlighet till utomhusaktiviteter under skoltid. Det konstaterar Lina Gyllencreutz som undersökt skador bland barn och äldre som uppkommit under utomhusaktiviteter i syfte att utforska erfarenheter och uppfattningar om risker och möjligheten att öka säkerheten utomhus.
I fritidshemmet och förskolan kopplas systematiskt kvalitetsarbete främst till socialt och relationellt lärande. Karin Lager har i sin avhandling studerat hur det ser ut i praktiken.
Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.
Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.
Ljuddämpande tyg i legolådorna och matvagnen placerad utanför rummet där man äter. Det är två tips från Nyarps förskola som nu ingår i det nya arbetsmiljö-verktyget Ljudguide för förskolan.