På förskolan Vintergatan i Stockholm har barnen fått arbeta med film. Utifrån barnens egna hypoteser har de gemensamt skapat korta filmer som därefter har gjorts tillgängliga på internet.
Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.
Marie-Louise Hansson Stenhammar har undersökt hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.
Genom att observera barnens lek på förskolan kan förskollärarna urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem, menar forskaren Kerstin Bäckman.
Förskollärare lägger mest fokus på omsorg och mindre på att stärka barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings avhandling om den sociala språkmiljön i förskolan.
I Norge infördes år 1860 en lag om fast skola, vilket innebar att ett mängd skolhus uppfördes som fick stor betydelse för folkupplysning, demokratiutveckling och nationsbyggande. Leidulf Mydland har undersökt skolbyggnadens betydelse som kulturminne i lokalsamhället.
Men ett övergripande fokus på naturvetenskapsämnenas didaktik och förskoledidaktik undersöker Cecilia Caiman bland annat barns möjligheter att själva driva frågor som berör miljö och hållbarhet.
Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.
Förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik, såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande, som didaktiska frågeställningar och strategier. Det visar Kerstin Bäckmans studie.
Genom sitt utforskande av ljusbord, speglar och en koja kunde de yngsta barnen på förskolan Sunnebo kommunicera utan ord. Dessa mötesplatser blev också ett bra sätt för de nya barnen att lära känna varandra, säger Christel Eklöf som skrivit en utvecklingsartikel med sina kollegor på förskolan.