Maria Magnussons avhandling handlar om hur barn i förskoleåldern utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det.
Har du funderat på olika begrepp kring systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola? Då är boken "Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem" av Jan Håkansson en bok som kommer att tilltala dig.
Många blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Cheferna behöver stötta pedagogerna genom att låta dem få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete, menar Ingela Elfström som forskat om pedagogisk dokumentation.
Eftersom fler barn går i förskolan i dag, och också tillbringar en stor del av sin barndom där, har intresset för de yngsta barnen i förskolan ökat. Agneta Jonsson har undersökt vad förskollärares kunskaper och attityder kan få för betydelse för deras förståelse för barnens perspektiv.
Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Och hur skapar man förutsättningar för det? Maria Hedefalks forskning visar att grunden är barns möjligheter att agera kritiskt. Och att de situationerna behöver bli fler.
Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.
Barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer arbetsterapeutiska insatser för att klara sitt dagliga liv och för att möta framtiden på ett bättre sätt. Det konstaterar Brigitte Gantschnig i sin avhandling.
Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.
Lärardriven forskning kräver inga stora institut. Lärarna, lektorerna och viljan finns – det enda som saknas är tid till forskning. Arbetstid som skolhuvudmännen inte har råd att betala, skriver ett antal forskarstuderande lärare.
Förmågan att behålla relevant information i minnet under en kort stund, arbetsminnet, har stor betydelse för barns skolprestationer. En ny studie från Karolinska Institutet visar att det går att använda en magnetresonanskamera för att förutse framtida kognitiva förmågor som till exempel arbetsminne.
Barn borde ges mer plats i forskning kring till exempel utformning av skolan. Det menar Sandra Hillén, som disputerat på en studie om barn som medforskare.