Pojkar kramar varandra lika ofta som flickor. Men flickor får ofta ansvaret att lugna ned stökiga pojkar. Ylva Odenbring har studerat könsmönster i barns vardag i sin avhandling "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett".

Också små barn använder sig av olika strategier för att komma överens. Det visar Torgier Alvestads studie Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente aktører i produktive forhandlinger"

Barn är skickliga när det gäller att kommunicera komplexa frågor kring värdegrunden, både på en verbal och icke-verbal nivå. Det konstaterar Bodil Halvars-Franzén i sin avhandling, Barn och etik etiska möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklasser.

Att skapa och upprätthålla goda så kallade undervisningsrelationer genomsyrar läraryrket. Det visar Anneli Frelins avhandling, Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet .

Är det så att pojkar och flickor har olika inställningar till ämnet dans? Anna Lindqvist menar i sin avhandling, Dans i skolan om genus, kropp och uttryck, att danslärarna ser det så. De uppfattar också kön och genus på olika sätt, vilket styr hur lektionerna i dans utformas.

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Med en gemensam teoretisk grund är det lättare för pedagoger att stödja förskolebarn som är i behov av särskilda insatser. Birthe Hagström beskriver i sin avhandling, Kompletterande anknytningsperson på förskola, hur en enhetlig fortbildning som grundas i kunskap om barnets tidiga utveckling, gynnar både pedagoger och barn.

Med hjälp av psykologiska metoder kan förskollärares professionella självförtroende öka. Det visar Märta Sandvik i sin avhandling Jag har hittat mig själv och barnen Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram. I det fortbildningsprojekt som hon gjort tillsammans med ett antal förskollärare har hon sett stora positiva förändringar i lärarnas professionella utveckling.