Det konstaterar Lotta Brantefors i sin avhandling Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning , där hon har undersökt hur kulturella relationer skapas över tid.

Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller både vårt modersmål och förmågan att lära sig ett nytt språk. Hjärnan bearbetar ny språklig information på samma sätt som det som man lärt sig som barn, vilket tyder på att vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad till barndomen.Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala korrelat för vuxnas språkinlärning".

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom - där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

Kommunaliseringen av lärarkåren är något som oftast tas upp när situationen i dagens skola diskuteras.Johanna Ringarp har i avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling undersökt motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.

Uppmaningar om att unga tjejer ska ta plats lägger ett tungt ansvar på individen. Det menarCecilia Björck som i sin avhandling Claiming space: discourses on gender, popular music, andsocial change har undersökt utmaningar med att öka antalet tjejer inom populärmusik.

Dataspelande är inte isolerat till ett slutet virtuellt rum utan sker i samspel med andra i sociala medier och i samtal ochdet sker en kunskapsutveckling. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "Mind Games Extended: UnderstandingGameplay as Situated Activity" av Jana Rambusch.

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.

De yngsta barnen i förskolan är sociala personer som tar initiativ och är duktiga på attkommunicera. Det slår Ingrid Engdahl fast i sin avhandling. – Mina resultat visar att även de yngsta barnen har stor social kompetens och bör mötas med respekt som personer i förskolan, säger hon.

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.

Genom att systematiskt arbeta med sitt beteende kan lärare påverka elevernas beteende. Det slår Martin Karlberg fast i sin avhandling Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet . Han konstaterar även att uppförandeproblem i skolanbör åtgärdas i skolan inte i hemmet.

När Michaela Munkholms barn började skolan såg hon att barn i omgivningen hade svårt att klara sina skoluppgifter. Detta fick henne att försöka säkerställa en bedömningsmetod (Skol-AMPS) som kan användas för att identifiera barns styrkor och svårigheter i förskole- och klassrumsmiljö. Resultatet blev avhandlingen Occupational performance in school settings: Evaluation and intervention using the School AMPS .

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."