Det har skett en förskjutning från utveckling till kontroll och resultatstyrning i förhållandet mellan myndigheter och lärare och lärarutbildare. Det konstaterar Joakim Krantz som i sin avhandling studerat hur lärare och lärarutbildare förhåller sig till de politiska anspråken.

Många elever känner sig otrygga i samband med toabesök och de upplever skoltoaletterna som äckliga. De uppfattar att lärarna har sina egna regler för toalettbesök och de tycker att det förväntas av dem att gå på rasten.

Barn i förskolan tar ansvar för andra barns delaktighet i lek, de visar respekt för andras intressen och de visar omsorg om andras välbefinnande. Rauni Karlsson har i sin avhandling tittat på hur barn gestaltar demokratiska värden i förskolan.

Vanlig skola ger barn med Downs syndrom stora utvecklingsmöjligheter, men det sociala samspelet förutsätter att barnen i klassen känner varandra väl. Det menar Anne-Stine Dolva som undersökt möjlighet och hinder hos barn med Downs syndrom under skolans första år.

Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. Skolan behöver ha tillgång till såväl psykosocial, medicinsk och specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd till både elever med problem och deras lärare, menar Kirsten Holmberg.

Specialpedagoger måste ges möjlighet att arbeta med kunskapande samtal där kompetensen hos samtalspartnern kan lyftas fram. Désirée von Ahlefeldt Nisser har undersökt specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola och hur en demokratisk kommunikation kan utvecklas.

Pojkar rör sig mer än flickor. Men på fritiden är skillnaderna mindre. Gisela Nyberg har sett att det går att förebygga övervikt och fetma i skolan genom förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Kommunala enhetschefer har olika förutsättningar att lyckas i sitt chefskap. Tina Kankkunen ger i sin avhandling förklaringar till varför chefer i kvinnodominerade verksamheter, som skola och förskola, ofta betraktas som icke-närvarande av sina underställda.

En evig kamp om tid och resurser. Så kan förskollärarnas möjligheter till utvecklingsarbete beskrivas. Förskollärarnas bästa sätt att skapa förändring är genom att formulera sig och vässa sina argument, visar Claudia Gillbergs avhandling.

Barns tidsuppfattning utvecklas redan i förskoleåldern, innan de lär sig klockan. Det är därför viktigt att vi tar fram metoder för att stödja barnens uppfattning och hantering av tid, menar Gunnel Janeslätt, så att de redan i förskolan får möjlighet att utveckla sin tidsupplevelse.

När det finns en positiv relation mellan barn och lärare och när barnen känner sig delaktiga i själva lärandesituationen upplever de svårigheter som mindre besvärligt . Agneta Simeonsdotter Svensson har undersökt hur barn i förskoleklass upplever svårigheter.