In this study, the notion of ‘multilingual children’ is differentiated by problematizing overgeneralizations or homogenizing of children with potentially different experiences of language(s). The aim is to generate knowledge of how minority language–speaking children use their language(s) outside the education system through teacher–parent dialogue.

Två av rektorerna i ett förskoleområde i Ängelholms kommun har visat professionellt mod genom att tillfråga huvudmannen om hjälp med att kritiskt granska områdets strukturer och stödstrukturer för sitt systematiska kvalitetsarbete. Resultatet av granskningen kan du läsa i en FoU-rapport.

De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.

I juli 2017 begränsades tillgången till föräldrapenning för familjer som invandrar till Sverige med barn. Vi studerar hur denna reform påverkade nyanlända familjers inkomstkällor och aktiviteter. (pdf)

Nyanlända flyktingfamiljer som fick färre dagar med föräldrapenning deltog mer i etableringsinsatser och barnen började förskolan tidigare, men förändringarna verkar inte bero på den begränsade föräldrapenningen. Det visar ny forskning från IFAU.

Sjenerte barn trives dårligere i barnehagen enn andre barn. "De står ofte og ser på at de andre barna leker og vet ikke alltid hvordan de skal få bli med", sier forsker Catharina van Trijp.

Såväl skola, förskola och högre utbildning underställs krav på effektivitet genom både aktiva nedskärningar och tysta neddragningar, skriver forskaren Alma Memišević.

Studien handlar om hur förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i undervisning. Den visar att TAKK används i undervisningen på flera sätt, i olika situationer och miljöer, med alla och för alla - ett flerstämmigt förhållningssätt. TAKK kan vara ett verktyg inom specialpedagogisk didaktik och användas brett för att främja likvärdighet…

Lärarnas arbete med förskoleklassens språkkartläggning påverkas bland annat av en uppfattad otydlighet i anvisningarna för materialet Hitta språket, lärarnas egna uppfattningar om bedömningsmetoder samt varierande förutsättningar i skolorganisationen. Det framkommer i en ny avhandling av Elisabeth Nilsson vid Umeå universitet.

Det enskilt viktigaste för språkutvecklingen är att barn får vara med i många samtal. Det visar en ny unik internationell studie. Iris-Corinna Schwarz från Stockholms universitet är en av forskarna.