Läsmetoden ”dialogic reading” används för att engagera barn och utveckla deras språkförmåga. Och en – för svenska förhållanden – ny metod ger barn möjlighet att själva skatta sitt välbefinnande.

Vad ska förskolebarn med matte till? Den inställningen möter matematikdidaktikerna Camilla Björklund och Hanna Palmér ibland. Men enligt dem är matematiken otroligt viktig för barnets utveckling – inte minst gör den världen mer begriplig.

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

Målet med Klang – musik i förskola, ett samarbete mellan förskoleförvaltningen och Malmö universitet, är att visa på möjligheter att arbeta med musik i förskolan; utifrån de olika läroplansmålen men kanske framför allt utifrån musikens egenvärde. Projektet vill också fördjupa samarbetet mellan forskning och profession. 

Artikeln presenterar en studie där lärare i förskoleklass, tillsammans med forskare, inkorporerar lek i undervisningen. Som teoretiskt perspektiv används Lekresponsiv undervisning, där lärare och elever växlar, i kommunikationen, mellan vedertagen kunskap (som är), fantasi (som om) och prospektivt tänkande (tänk om).

Konceptförskolor är en ny typ av förskolor som byggts eller ska byggas på många platser runt om i landet. Forskare vid Högskolan i Gävle har utvärderat de nya förskolorna i en unik studie.

I den andra delen av rapportserien "Forskning och skolutveckling i samverkan" redovisas uppföljningen av en yrkesspråkskurs för barnskötare. Rapportförfattare är Kristina Westlund och Annika Karlsson, vetenskapliga utvecklingsledare på Pedagogisk Inspiration Malmö.

Nya rekommenderade begränsningar av skärmtid för barn under fem år är svåra att leva upp till och skapar oro hos föräldrar. Råden är heller inte realistiska i den tid vi lever i, menar forskarna bakom en ny studie om små barns digitala medieanvändning.