Undervisning som låter elever i förskoleklass öva på att snabbt bestämma antal gynnar deras förståelse för hur antal och tal kan sättas samman och delas upp, visar Catarina Wästerlid i en ny avhandling.

Hösten 2028 införs tioårig grundskola med nya läroplaner i svensk skola. För att läroplanerna ska ha en tydlig vetenskaplig förankring har Skolverket gett universitet och högskolor i uppgift att ta fram vetenskapligt baserade underlag för arbetet med de nya läroplanerna.

Läslotsar i förskola, öppna förskolan och förskoleklass, som syftar till att höja pedagogers kompetens inom barns tidiga språkutveckling genom fördjupad högläsning. (pdf)

Kompetensutvecklingsinsatsen Läslotsar i förskola, öppna förskolan och förskoleklass syftar till att höja pedagogers kompetens inom barns tidiga språkutveckling genom fördjupad högläsning. Här berättar rapportförfattarna Camilla Jonasson och Cristina Nordman mer.

I en ny översikt från Skolforskningsinstutet sammanställs forskning som analyserar under­visning och lärande i och om teknikutvecklingsprocessen. Studierna som ingår täcker alla stadier, men det är flest från motsvarande årskurs 4–6 och från förskoleklass till årskurs 3 (pdf).

Många elever i lågstadiet behöver extra stöd i matematik. Men det går att stärka deras matematiska tänkande redan från tidig ålder. Mullsjö kommun och Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) samarbetar nu i ett nytt projekt.

Hur kan undervisningen i matematik bli ännu bättre för de yngsta eleverna? Det är en fråga som står i fokus i projektet Talrelationer i Fokus, ett samarbete mellan Mullsjö kommun och Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University.

This study explores the factors influencing the adoption of Digital Educational Resources (DER) among Early Childhood Education (ECE) teachers in Spain.

The qualitative study examines the discourses that preservice teachers of early education utilize when negotiating their teacher identity. The study has found three discourses: therapeutic, entrepreneurial, and crisis.

Using children’s literature in different formats is a well-established pedagogical approach for discussing existential questions with young children. This study analyses two books: Goodbye, Mr. Muffin and The Visit from Little Death. The linguistic and visual analyses shed light on the narrative structures, participant roles, and various semiotic elements in these books.