The aim of this paper is to explore differences in how civil servants in Sweden organize and justify their policies towards families who do not make a school choice. We draw on theories about competition as a social construction as well as different notions of justice in education. We present descriptive statistics from a large-scale…

En ny nationell kartläggning visar hur skolvalets regler och riktlinjer skiljer sig åt mellan de svenska kommunerna. Även bland de kommuner som har obligatoriskt skolval finns tydliga skillnader i hur man hanterar de föräldrar som inte gjort ett aktivt val.

Drawing on notions of social capital, insider knowledge embedded in “the grapevine”, and the “labor of choice”, this study examines interpretive assistance in the context of families’ K-12 school decisions. (pdf).

n this paper, we shed light on the mundane performance of market-logics in public educational settings by focusing on municipality websites in Skåne County, Sweden, that inform parents about local school choice policies and procedures. (pdf)

Skolsegregationen har ökat i samhället efter skolvalsreformen, enligt en ny studie från Göteborgs universitet. Något som försvårat för de kommunala skolorna att bedriva utbildning – samtidigt som det ger ett försämrat kunskapsresultat.

This paper presents an analysis of interviews with children from two tracks at a Danish comprehensive school. Specifically, we analyse the children’s narratives about their parents’ involvement in their choice of track.

Hur det fria skolvalet genomförs kan skilja sig stort mellan olika kommuner och både aktiva och passiva föräldrar kan missgynnas. Besluten fattas oftast av enskilda tjänstepersoner. Nu får forskaren Hanna Sjögren finansiering från Vetenskapsrådet för att undersöka alla kommuner i Sverige.