Det fria skolvalet har i låg utsträckning infriat förväntningarna på ökat inflytande över skolan, och skolvalet har inte heller gett större nöjdhet hos föräldrar. Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, undrar om det är dags att ompröva en reform som inte nått sitt syfte.

I denna artikel redovisas resultatet av 2020 års skolundersökning av medborgares, tillika vårdnadshavares, relation till skolan som samhällsinstitution. (pdf)

Skolpengssystemet där kommunala och fristående huvudmän får samma skolpeng är djupt orättvist. Skolpengen måste differentieras så att kommunala skolor inte missgynnas, skriver skoldebattören och skolledaren Linnea Lindquist.

Det nuvarande skolmarknadssystemet har gått i en segregerande riktning och distansundervisningen för elever i behov av särskilt stöd riskerar att förstärka denna utveckling ytterligare, skriver Jessica Eng, universitetsadjunkt vid Malmö universitet.

Ungdomars gymnasieval är fortfarande starkt präglat av kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. De reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat än minskat uppdelningen. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Överskattar vi olika skolaktörers förmåga att skapa ökad likvärdighet genom lagar och policybeslut? Det skriver Anette Jahnke, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous.

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. "Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter", säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Efter att under lång tid vuxit sig allt starkare är marknadsskolan plötsligt i underläge. Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, uppmanar våra politiker att hålla i hatten och utnyttja tillfället – att förändra ett ohållbart system från grunden.