Det är en myt att de privata alternativen inom välfärden underpresterar jämfört de de offentligt drivna verksamheterna, visar en rapport. ”I genomsnitt presterar den privata välfärdssektorn inte bara lika bra, utan ofta bättre”, sa forskaren Gabriel Heller Sahlgren under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Elevers självuppfattning och självtillit i matematik spelar en avgörande roll för deras prestationer i ämnet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som också pekar på tydliga könsskillnader och skillnader mellan friskolor och kommunala skolor i Sverige.

Ebba Henrekson visar i sin avhandling att det är svårt för icke vinstdrivande friskolor att lyckas i Sverige. Nu vill hon slå ett slag för civilsamhällesorganisationer och samtidigt nyansera debatten om friskolor.

This article offers new empirical evidence regarding the limits of the premises of educational privatisation policies. Educational markets rely on the assumption that private participation has the potential to boost school diversification and open new educational opportunities for students from disadvantaged backgrounds.

Svensk politik saknar visioner om hur skolan skulle kunna organiseras och styras till samhällets och demokratins bästa – bortom skolmarknadens destruktiva spiral mot avgrunden, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Det svenska skolsystemet med fria skolval, möjlighet till ekonomisk vinst för friskolor, omfattande nationella prov och skolinspektion, har en betydande påverkan på alla lärarnas arbete och autonomi, skriver Wieland Wermke och Gabriella Höstfelt.

Christina Wainikkas inlägg om skoldebattens vita fläckar är missledande, skriver Camilla Malm, medgrundare av partipolitiskt obundna Sollentunas Föräldranätverk, i en replik.

Debatten om vinstdrivande skolor missar att det finns aktiebolagsskolor som inte har som främsta syfte att generera höga vinster till sina aktieägare. Christina Wainikka, ordförande i Stiftelsen Sverigefinska skolan i Stockholm samt policyexpert på Svenskt Näringsliv, efterfrågar en mer nyanserad debatt om lösningar som tar hänsyn till dessa skolor.

Vilka elever “väljer” att gå på skolor som präglas av låga resultat, bristande studiero och otrygghet? Gymnasieläraren Therese Rosengren pekar i sin artikel på en nyanserad syn på tillvals- och frånvalsskolor men också på hur valen blir en självförstärkande process in i en ojämlik skola.

Hosta, isolering och dödsfall. Men också drömmar om att träffa sina far- och morföräldrar igen. Ja allt det här har forskare från Uppsala universitet kunnat se i en ny studie, där de analyserat barns teckningar, gjorda under pandemin.