Tusentals elever lämnar fritidshemmen just när behovet av gemenskap, trygghet och meningsfull fritid är som störst. Nu ska ett nytt svensk-norskt forskningsprojekt ta reda på varför och låta eleverna själva forma framtidens verksamheter.

Debatten om fritidshemmets ”skolifiering” har tilltagit på senare år. En ny studie pekar på att även pedagogiska planeringsdokument allt oftare beskriver verksamheten med skolans språk för mål, resultat och uppföljning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om fritidshemmet som skriftspråklig praktik. Det görs genom att undersöka vilka förutsättningar som ges för skriftspråkande i fritidshemmet för elever i åldrarna 6–7 år.

This paper revolves around a qualitative case study on Danish leisure pedagogy. The research question focuses on the balance between freedom and demands and children’s experiences of well-being, and the methodology is primarily based on focus-group interviews with children and professionals in nine leisure settings at three schools. The analysis illustrates that leisure pedagogy is…

Efter Sveriges Lärares larm om våldet mot lärare i fritidshem, bestämde sig Helena Ackesjö, professor i pedagogik, att forska på frågan. Målet är att identifiera risker och hitta lösningar på vad som kan göra yrket mer hållbart. Fynden hittills? 130 barn i trånga lokaler, ensamarbete, outbildad personal.

Vad händer när två yrkesgrupper med olika utbildningsbakgrund möts i fritidshemmets undervisning? När fritidsledare blivit allt vanligare i verksamheten, utan tydliga riktlinjer församarbete, väcks frågor om ansvar, roller och kvalitet. Artikeln bygger på intervjuer med yrkesverksamma och är en bearbetad kortversion av en tidigare publicerad rapport. (pdf)