För första gången någonsin tilldelas fritidshemsforskning bidrag från Vetenskapsrådet. Bidraget på 1,2 miljoner kronor på tre år ska gå till att bygga upp ett internationellt forskningsnätverk.

2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

Fritidspedagogik har hittat fem nya, spännande fackböcker om allt ifrån skolarisering och läs- och skrivutveckling till näthat. Kanske någon kan vara användbar för ditt jobb?

I snart två år har ett projekt om språkutvecklande arbetssätt pågått på Hjortsbergsskolan i Falkenberg. Det har lett till att alla på skolan använder visuellt stöd mer, inte minst på fritidshemmen.

Hur kan det kollegiala samtalet på fritidshem skapa lärande och mening för arbetslaget? Och i förlängningen leda till en ökad kvalitet? Detta är fokus i en ny avhandling från Högskolan Väst.

Hur kan det kollegiala samtalet på fritidshem skapa lärande och mening för arbetslaget? Och i förlängningen leda till en ökad kvalitet? Det är fokus i en ny avhandling från Högskolan Väst.

Lärare i fritidshem kan behöva jobba mer med att förebygga situationer som utlöser problematiska beteenden, enligt forskaren Emma Leifler. Men stödet till barn med särskilda behov måste också följa med under hela dagen.

Matematik på fritidshemmet är en utmaning, många elever vill inte ens höra ordet. Men genom umgänge och lek kan man göra ämnet lustfyllt, visar ny forskning.