Språkstörning är en diagnos som inte syns och ofta är svår att upptäcka. Den innebär att man har problem med att uttrycka sig och förstå vad andra säger och den påverkar lärandet. Språkstörning är så pass vanligt att alla måste ha kunskap om den. Nu lanseras ett nytt studiepaket som hjälper lärare att både uppmärksamma…

För fyra år sedan började Thea Grönqvist förskolan. Då hade personalen inga kunskaper om hur de skulle anpassa verksamheten för ett barn med den synnedsättning som Thea har. Men med stöd och kreativitet har de nu en verksamhet som fungerar för alla barn i förskolan.

Hilda Kraft är en av de pedagoger på Värner Rydénskolan som använder sig av ett gemensamt bildstöd som har tagits fram av skollogopederna Boel Forsell och Nha Lu. "Vi kan bli ännu bättre och använda bilder till fler saker och bli mer ämnesövergripande", säger hon.

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj. Nu, fem år senare, står den nya skolan färdig med siktet inställt på att skapa en tillgänglig lärmiljö för samtliga elever.

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli mycket bättre. Det menar Pia Persson, verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor vid SPSM.

Statistiskt finns det minst två elever med språkstörning i varje klass. På Värner Rydénskolan vill skollogopederna att elever med språkstörning ska känna igen sig i stödstrukturer och strategier, oavsett pedagog eller årskurs. Därför togs ett gemensamt arbetssätt och bildstöd fram.

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)

Alla ungdomar vill vara delaktiga. För att ungdomar ska kunna vara delaktiga måste ungdomarnas familj fungera bra. Familjen behöver ibland hjälp för att fungera bra. (Sid. 3)

Barnet var helt tyst på förskolan, drog sig undan och mötte aldrig någons blick. Men hemma pratade det. Tillståndet heter selektiv mutism. Med små, försiktiga steg och stort tålamod lyckades förskollärare Alleny Aguilar i nära samarbete med specialpedagog Lena Holmberg skapa trygghet runt barnet och få det att våga ta plats.

Elisabeth Fernell och Mats Johnson är knutna till Gillbergcentrum och utgör den medicinska frontlinjen när det gäller PANS.