Hur kan en skola arbeta med måluppfyllelse för elever med funktionsnedsättning? Johanna Benfatto, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.

Cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven kan ge personer med uttalad hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att uppfatta ljud. Men barn med CI har en ökad risk att få en fördröjd språkutveckling. Det konstaterar forskaren Michaela Socher i sin avhandling. (s.9)

Vilka utbildningsformer finns för elever med intellektuell funktionsnedsättning och hur ser möjligheterna till inkludering ut för den här elevgruppen? Medverkar gör Robert Öberg, Riksförbundet FUB och Therese Lindahl, SPSM. (webb-radio)

Personer med cerebral pares, CP, når generellt lägre utbildningsnivå än personer utan CP. Förutom att CP kan inkludera intellektuell funktionsnedsättning som hämmar utbildningsnivån, visar studien även på att svårigheter med kommunikativa förmågor också är en bidragande orsak till sämre studieresultat för denna grupp. Något som skulle kunna avhjälpas med bättre kommunikativt stöd för elever med…

Skifta fokus från elevernas tillkortakommanden till verksamhetens lärmiljö. Det är kärnan i projektet om tillgängliga lärmiljöer, med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som just nu pågår i Sölvesborg.

Colleges and individuals are endeavoring to make education for deaf people more inclusive and accessible by developing technical vocabulary, training interpreters of color and ensuring greater access.

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)

Särskolan är en skola för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns lite kunskap om hur särskolan fungerar. Nu har forskare skrivit en bok om hur särskolan fungerar. (s.6-8)

Termerna ”utvecklingsstörning” ska heta ”intellektuell funktionsnedsättning” ,och skolformen ska ändra namn från ”grundsärskola” till ”anpassad grundskola”. Att byta namn, men inte koncept, är dock en eufemism, skriver Thomas Barow, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I den här studien riktar forskarna Jan Hjelte och Jens Ineland uppmärksamheten mot hur olika yrkesgrupper som arbetar i skolan uppfattar kvalitet i bemötandet av elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Förmedla till de elever som behöver anpassningar att de är lika mycket värda som de som inte behöver anpassningar. Tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla.