Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning möter ofta utmaningar när de ska förstå innehållet i texter, vilket kan påverka deras lärande, självständighet och delaktighet i samhället. Den här studien undersöker om digital teknik, i form av uppläsningsfunktioner (text-till-tal), kan underlätta arbetet med texter och stärka elevernas förståelse.

Unga med IF är duktiga på att hantera sociala medier. Men särskilt unga kvinnor kan också bli utsatta. Därför är det viktigt att föräldrar, syskon och skolan ger dem bra stöd. (s.6-8)

Ibland räcker det inte att träna på det som är svårt. Då kan digitala lärresurser vara ett komplement. För elever med funktionsnedsättning kan de vara nödvändiga för att utbildningen ska bli tillgänglig.

Internationellt samarbete bidrar till både kompetensutveckling och kunskapsutbyte. I somras reste lärare från Specialpedagogiska skolmyndigheten till Italien för att fördjupa sig i metoden Reading to Learn via Erasmus+.

Elever som behöver stöd får allt mindre stöd. De får allt oftare också sämre stöd. Dessutom får de ofta stödet först i högstadiet. Det är väldigt dåligt för barnen och för Sverige. (s. 8-9)

I en unik studie har ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i anpassad gymnasieskola själva berättat om sina erfarenheter av våld och övergrepp. Resultaten kommer samlas i en ny rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som lyfter fram en grupp barn och unga vars röster länge har varit osynliga i både svensk och internationell forskning.

Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.

Många elever med hörselnedsättning utvecklar sitt språk långsammare än elever som hör. Därför är det viktigt att jobba särskilt med att stötta elevernas ordförrådsinlärning. En ny rapport från SPSM sammanfattar en systematisk översikt och visar att strukturerad undervisning och ett multimodalt arbetssätt är centrala strategier för att stötta språkutvecklingen.

I studien undersöktes språkliga förmågor, tänkande, minne och läsintresse och hos barn med cochleaimplantat i åldrarna 7–9 år. Därefter undersöktes barnens läsförmåga i 11-årsåldern. Syftet var att se om det fanns något samband mellan barnens läsförmåga i 11-årsåldern och deras tidigare kunskaper, förmågor och läsintresse. 

Using children’s literature in different formats is a well-established pedagogical approach for discussing existential questions with young children. This study analyses two books: Goodbye, Mr. Muffin and The Visit from Little Death. The linguistic and visual analyses shed light on the narrative structures, participant roles, and various semiotic elements in these books.

Both virtual reality (VR) and augmented reality (AR) technology have shown potential for the instruction of people on the autism spectrum by simulating real-world experiences in a safe and controlled environment. However, numerous reports indicate that this type of research has included few participants with intellectual disability (ID). The current scoping review included 20 studies…

This article explores the role of dyslexia identification within the broader shift toward inclusive education. While dyslexia is widely recognised as a neurobiological condition, ongoing debates question its validity, diagnostic criteria, and the fairness of access to support. Additionally, research presents conflicting findings on the impact of the dyslexia label on an individual's self-perception and…