Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.
Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.
Boken har mycket att ge. Bland annat en gedigen bakgrund till varför pojkar halkar efter och när de gör det. Författarna har gedigen erfarenhet från olika roller i skolan och som forskare. Specialpedagog, grundskollärare, gymnasielärare, rektor och professor är några av de områden de tillsammans täcker in, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken…
De senaste åren har det kommit flera rapporter om att pojkar halkar efter i skolan. Men vad beror det på och vad kan skolor göra åt det? På LBS Kreativa Gymnasiet i Halmstad driver man ett flerårigt projekt för att öka elevernas inlärning och genomsnittliga betygspoäng, med ett särskilt fokus på hur pojkarnas resultat kan…
Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.
A new study of YouScience aptitude assessments completed by 116,372 female high school juniors and seniors across the nation shows that female students had 10 times more aptitude than interest in careers in architecture and engineering, and nearly four times more aptitude than interest for careers in computers and mathematics.
Kristina Hunehäll Berndtssons forskning visar att unga ofta saknar både socialt stöd och tillfredställande strategier för att bemöta och hantera digitala sexuella trakasserier i skolvardagen.
När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.
Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.
Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.
Elevresultaten ökade med matematiklyftet – utom i gruppen med socioekonomiskt svaga förutsättningar. Samtidigt visar forskning varför flickor väljer bort matematiken.