De elever som lyckas påverka skolundervisningen har upparbetade informella relationer med sina klasskamrater. De elever som av olika skäl saknar detta har sämre möjligheter att påverka undervisningens form och innehåll, visar ny forskning.  

I nationella utredningar och i media rapporteras gång på gång att unga kvinnor mår sämre än den övriga befolkningen. Anneli Nielsen har forskat om unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser, med ett specifikt fokus riktat mot familjen och skolan.

Avhandlingens syfte är att förstå och förklara hur utbildning formas i mångkulturella utbildningskontexter. Vilka kunskaper, förmågor och värden är det som skolaktörer betonar som viktiga för eleverna att lära sig i syfte att möjliggöra deras samhälleliga integration?

Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?

Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.

Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.

Syftet med Linda Murstedts avhandling har varit att försöka förstå hur studenterna tolkar och skapar sammanhang kring nations - och genusbegreppen då de befinner sig i ett undervisningssammanhang som ämnar utmana etablerade föreställning om köns- och nationsordningar.    

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.