Det finns små förutsättningar att förebygga våldsamma handlingar från barn på fritidshemmet, visar en ny studie. De pedagoger som arbetade närmast barnen som var mest våldsamma hade ingen planeringstid, jobbade ofta ensamma och kunde sakna handlingsplan, enligt forskaren Julia Wester.
Syftet med den studie som presenteras i den här artikeln är att identifiera och beskriva vad som är av betydelse för elevers motvilja mot skrivande i mellanstadiet, utifrån elevernas perspektiv. Studien bygger på intervjuer med 27 elever i årskurs 5 och 6 i två olika skolor i Sverige. (pdf)
Teachers’ gaze plays an important role in teacher–child interaction. This study aimed to explore whether and how expert (n = 3) and novice (n = 3) early childhood education and care teachers’ visual gaze behaviors vary from each other in teacher–child interactions in pedagogical activities with toddlers. (pdf)
När svensk skoldebatt svänger kraftigt gäller det att stå stadigt. Det skriver Maria Bengtsson Hurtig, lärare och medlem i Lärarpanelen, i en krönika i Skolportens magasin.
Kan elever i årskurs 4 skapa ny musik bara genom att använda sina kroppar? Ja, om man hittar rätt balans mellan tydliga ramar och fritt skapande. Och om man använder emojis, konstaterar kompositören och musikläraren Dan Alkenäs i sin avhandling.
Redan i årskurs F–3 kan elever arbeta med komplexa samhällsfrågor samtidigt som de utvecklar sitt algebraiska tänkande. Det visar Jenny Freds avhandling.
Undervisning om mat och hållbara matval är ett pedagogiskt verktyg som med fördel kan användas i fler ämnen än hem- och konsumentkunskap, visar Louise Hårds forskning.
Sexuella trakasserier mellan jämnåriga barn och ungdomar är vanligt förekommande. Och pojkar är lika utsatta som fickor, visar Aziz-Kaan Dönmez i sin avhandling.
Sexuella trakasserier mellan jämnåriga börjar redan i årskurs fyra och fortsätter under högstadiet. De flesta som utsätter andra är även offer själva. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Elever som går i Sis skolverksamhet upplever att de blir sedda och bemötta med respekt, och att de fått ett ökat hopp om framtiden. Det visar forskningsstudien "Förhoppning, undran och ovisshet – att vara elev med intellektuell funktionsnedsättning" i Sis skolverksamhet.