Hur ser eleverna i den norska grundskolan på undervisningen i ämnet konst och hantverk? Den frågan har forskaren Torunn Paulsen Dagsland studerat i sin avhandling. "Eleverna vill ha ett mer relationsorienterat möte med konst. De vill att undervisningen sker i sammanhang där de kan vara i direkt interaktion med konsten", säger hon.

Carina Hermansson har i sin avhandling studerat barns skrivaktiviteter i förskoleklass och årskurs ett. Hennes forskning visar att barn både experimenterar med och tränar olika språkliga processer samtidigt, oavsett pedagogisk inramning.

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Vilket stöd får eleverna för att lära sig naturkunskap? Det har Monica Haraldsson Sträng undersökt i sin avhandling. "Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju", säger hon.

Hur tar barn och ungdomar sig an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har forskaren Anna Ida Säfström undersökt i sin avhandling.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Ett nytt språkverktyg som analyserar texters läsbarhet är mer precist än Lix, visar en ny avhandling. Verktyget mäter texten och avgör hur komplex, läsbar och begriplig den är, vilket kan vara till hjälp för exempelvis elever med lässvårigheter.