Utmaningen var att öka måluppfyllelsen i matematik. I Kalix kommun har de gjort flera olika satsningar, och med en skräddarsydd utbildning känner de att de nu är på rätt väg. En effekt är att lärarna har börjat använda sig mer av konkret material för att variera undervisningen i matematik.

Digitala pennor i skolan kan vara bra. Men om de ska fungera krävs större strategiska satsningar från skolor och kommuner, visar en ny vetenskaplig rapport. Barn bör kunna använda en uppsjö av olika verktyg för att skriva, räkna och teckna – både digitala och mer traditionella, som penna och papper, säger forskaren Anders Björkvall.

This article investigates children’s practices of hesitation in and across pedagogical organising and explores hesitation as performances of the affective navigations that children scruffle with in their everyday educational lives. (pdf)

I sin avhandling "Teachers’ perceptions of barriers and facilitators in implementing innovations for inclusive education" undersöker Lisa Fohlin hur lärare bäst kan stötta förändring för att skapa en inkluderande miljö i klassrummet.

Pojkar har svårare att lyckas i skolan och för att stötta dem behövs tydligare pedagogik. Den främsta orsaken till studiesvårigheter är att elever inte förstår uppgifterna, säger Fredrik Zimmerman på Högskolan i Borås, aktuell med en ny bok. ”Flickor och pojkar verkar behöva olika typer av hjälp”, säger han.

En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.

Grafiska modeller i undervisningen gör det lättare för eleverna att förstå hur en berättelse är uppbyggd. Men de kan samtidigt hämma kreativiteten och leda eleverna på sidospår, visar en ny avhandling.

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar (webbradio).

Denna studie undersöker svensklärares uppfattningar om språklig heterogenitet. Finska, meänkieli och samiska är centrala språk i Norrbotten, och de har en längre historia än svenska bland talargrupper. Studien syftar till att bidra med kunskap om norrbottniska grundskollärares förhållningssätt till flerspråkighet. (pdf)