Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

Elever med höga betyg i matematik lyckas också bra i andra ämnen. En möjlig förklaring är att matematikstudier även utvecklar förmågan till eget lärande. Detta är ett tema i Staffan Stenhags avhandling Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?

Nya, fler och förändrade arbetsuppgifter. Utifrån detta formar grundskollärarna sin yrkesidentitet som i dag är mer rörlig och anpassad efter det sociala sammanhanget, visar Niklas Gustafsons avhandling Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter .

Friluftsundervisning är ett traditionstyngt ämne som är en del av svensk skola sedan långt tillbaka. Trots detta är det oklart vad som ska ingå i friluftsundervisningen och lärarna har svårt att tolka målformuleringar i läroplaner och kursplaner. Detta konstaterar Erik Backman i sin avhandling, Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle and Values.

Elevernas intresse för den egna familjens historia glöms helt bort i historieundervisningen. Det visar Johan Hanssons avhandling Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet .

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

När elever i bilder fick svara på hur det är att vara elev i dagens skola visade de en sida av skolan som lärarna inte riktigt ville kännas vid. Bilderna handlade mer om elevernas upplevelser i och utanför skolan än om lärandet. Detta skriver Lena Jönsson om i sin avhandling, Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder.

Med en övertygelse om att ge dansen en plats i skolan drev ett antal starka kvinnor i mitten av förra seklet fram danspedagogutbildningen i Sverige. Britt-Marie Styrkes avhandling, Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965 belyser ett ämne som fortfarande kämpar för erkännande.

Att skapa och upprätthålla goda så kallade undervisningsrelationer genomsyrar läraryrket. Det visar Anneli Frelins avhandling, Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet .

Är det så att pojkar och flickor har olika inställningar till ämnet dans? Anna Lindqvist menar i sin avhandling, Dans i skolan om genus, kropp och uttryck, att danslärarna ser det så. De uppfattar också kön och genus på olika sätt, vilket styr hur lektionerna i dans utformas.

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan ligga bakom språksvårigheter hos barn. Det visar Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity . En slutsats är att EEG-undersökningar och medicinering oftare bör övervägas.

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.