Victoria C Wahlgren började forska för att få veta vad hon själv skulle göra som genuspedagog. Hon kom fram till att genuspedagogerna vet vad som behövs men att de får väldigt lite utrymme i skolan.

Det pågår ett dagligt spel bortom pedagogernas blick och kontroll. Det konstaterar Anna Öqvist som studerat hur flickor och pojkar i årskurs 5 använder sig av ord som hora och kärring. Benämningarna är inte bara är skällsord, utan de producerar maktrelationer både mellan könen och inom könet.

Lärare väljer ofta innehållet i islamämnet utifrån vad de tycker är relevant för muslimska barn i ett svenskt samhälle. Jenny Berglund har i sin avhandling undersökt islamundervisningen i muslimska friskolor. Religiösa berättelser, koranundervisning och sång är återkommande inslag i undervisningen.

Elever med behov av särskilt stöd marginaliseras ofta i specialskolan. Delvis för att de lärare som inte undervisar dem har svårt att bemöta och kommunicera med dem. Det är därför viktigt att skolan hittar lösningar på de dilemman som finns kring inkluderande undervisning, menar Jari Linikko.

Kreativitet, äkthet och rena känslor. Ungdomars förhållande till musik handlar om friheten att få uttrycka och pröva olika identiteter. För unga är musiken ett sätt att reflektera över sin omgivning och kan på så vis beskrivas som vår tids filosofi, säger Manfred Sheid som skrivit en avhandling i ämnet.

Hur blev du intresserad av ämnet? Ända sedan min grundutbildning i historia har jag varit intresserad av familjepolitik och genusfrågor. När jag kom in på Tema Barn var jag lite trött på genus och började istället intressera mig mer för maktrelationerna mellan föräldrar och barn. Ganska snart insåg jag att det familjer bråkar mest om…

Förskolan och skolan har en viktig roll i att uppmuntra snälla och duktiga barn, och då framför allt flickor, att vara lite mindre duktiga. Om de som barn får lära sig att det är okej att även visa andra sidor av sig själva kan de lättare hantera svåra situationer som vuxna menar Britt Bragée

Byskolan är i dag både nedläggningshotad och ifrågasatt. Men där finns en pedagogisk kunskap som är värd att beakta. I sitt möte med den lilla skolan har Gunilla Karlberg-Granlund konfronterats med de stora frågorna.

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har varit intresserad av skolutveckling länge eftersom jag tidigare jobbat med organisationsutveckling och utbildningsfrågor. Jag kom aldrig själv på tanken att ta kontakt med forskare i mitt arbete, däremot har jag senare träffat lärare och skolledare som varit otroligt entusiastiska över att ha jobbat tillsammans med forskare.…