Uppmaningar om att unga tjejer ska ta plats lägger ett tungt ansvar på individen. Det menarCecilia Björck som i sin avhandling Claiming space: discourses on gender, popular music, andsocial change har undersökt utmaningar med att öka antalet tjejer inom populärmusik.

Dataspelande är inte isolerat till ett slutet virtuellt rum utan sker i samspel med andra i sociala medier och i samtal ochdet sker en kunskapsutveckling. Det är en av slutsatserna i avhandlingen "Mind Games Extended: UnderstandingGameplay as Situated Activity" av Jana Rambusch.

De metaforer som ska göra det lättare att förstå negativa tal förvirrar istället ofta eleverna. Cecilia Kilhamn har i avhandlingen "Making Sense of Negativ Numbers" studerat språket som används för att lära ut negativa tal. Hon konstaterar att många uttryck kan ha helt motstridig betydelse.

Den ensidiga fokuseringen på effektivitet och mål i skolan medför att kunskap underordnas ett nyttotänkande. Det slår Mikael Segolsson fast i avhandlingen "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt."Mikael Segolsson förordar istället en kunskapssyn definierad som förståelse och klokskapsom är en del i ens person.

Det fria skolvalet har lett till att skolor också i mindre kommuner segregeras. Vissa skolor har till exempel gått från 20 procent elever med utländsk bakgrund till 60 procent. Det visar Anders Trumberg i sin avhandling.

Det är stora skillnader i hur medvetna barn är om hur de använder språket i sinkunskapsbildning. I en studie som Annika Åkerblom gjorde för sin avhandling Childrenmaking sense of physical phenomena, visade sig särskilt 10 -åringar kunna reflektera över hurspråket skapar förståelse för abstrakta fenomen.

I avhandlingen Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola undersöker Ylva Jannok Nutti de uttryckta hinder och möjligheter för att förändra utbildningen i matematik och matematiklärandet till ett samiskt perspektiv.

Kan politiker styra lärare genom att organisera skolan på ett speciellt sätt?Den frågan ställer Anders Fredriksson i sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap Och hans svar är: Ja.

När Maria Svensson jobbade med sin avhandling Att urskilja tekniska system didaktiska dimensioner i grundskolan förvånades hon över att människans roll i tekniska system var så otydlig för många av de unga hon intervjuade. De såg främst människan som konsument av det systemet levererar.

Genom att systematiskt arbeta med sitt beteende kan lärare påverka elevernas beteende. Det slår Martin Karlberg fast i sin avhandling Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet . Han konstaterar även att uppförandeproblem i skolanbör åtgärdas i skolan inte i hemmet.

Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .

När Michaela Munkholms barn började skolan såg hon att barn i omgivningen hade svårt att klara sina skoluppgifter. Detta fick henne att försöka säkerställa en bedömningsmetod (Skol-AMPS) som kan användas för att identifiera barns styrkor och svårigheter i förskole- och klassrumsmiljö. Resultatet blev avhandlingen Occupational performance in school settings: Evaluation and intervention using the School AMPS .