Barn med grav synnedsättning behöver avancerade tekniska hjälpmedel för att kunna delta i skolarbetet. Att lära sig hantera hjälpmedlen är en långdragen och ibland rörig process med många personer inblandade. Större samordning skulle förenkla för barnen, menar Eva Åström.

Som lärare blir man överöst av direktiv och modeller att följa. Men att omsätta dem i sin egen praktik kräver tid för reflexion och diskussioner. I ett bra skolutvecklingsarbete måste olika synsätt mötas och konflikter är inget misslyckande, menar Anette Olin.

Det har skett en förskjutning från utveckling till kontroll och resultatstyrning i förhållandet mellan myndigheter och lärare och lärarutbildare. Det konstaterar Joakim Krantz som i sin avhandling studerat hur lärare och lärarutbildare förhåller sig till de politiska anspråken.

Många elever känner sig otrygga i samband med toabesök och de upplever skoltoaletterna som äckliga. De uppfattar att lärarna har sina egna regler för toalettbesök och de tycker att det förväntas av dem att gå på rasten.

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Vanlig skola ger barn med Downs syndrom stora utvecklingsmöjligheter, men det sociala samspelet förutsätter att barnen i klassen känner varandra väl. Det menar Anne-Stine Dolva som undersökt möjlighet och hinder hos barn med Downs syndrom under skolans första år.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. Skolan behöver ha tillgång till såväl psykosocial, medicinsk och specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd till både elever med problem och deras lärare, menar Kirsten Holmberg.

Specialpedagoger måste ges möjlighet att arbeta med kunskapande samtal där kompetensen hos samtalspartnern kan lyftas fram. Désirée von Ahlefeldt Nisser har undersökt specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola och hur en demokratisk kommunikation kan utvecklas.