För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.

Mikaela Björklund har undersökt förutsättningarna för lärande i engelska som främmande språk i nybörjarklassrummet. Hennes avhandling visar att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever.

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.

Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Sofia Persson har i avhandlingen "Läraryrkets uppkomst och förändring" studerat lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen mellan 1800-2000. Fokus ligger på lärares kollektiva handlingar genom olika förbund.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

Det övergripande syftet med Elizabeth Englundhs avhandling "Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande" är att belysa frågan om vilket utrymme barnet får i samhället med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter.

På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.

Vad innebär erfarenheter av emotionell utsatthet för ett barns uppväxt och bild av omvärlden? I Carin Benjaminsons avhandling berättar ungdomar bland annat om utsatthet, utanförskap och en alltför kunskapsinriktad skola.