I boken Transspråkande i alla klassrum delar Bergsjöskolans lärare, biträdande rektor och forskare med sig av sina tankar kring utvecklings- och forskningsarbete om transspråkande. Genom många konkreta exempel från undervisningen vill lärarna sprida kunskap och inspiration till andra skolor.
Går det att bryta segregationen i skolan – och i så fall hur? Forskning pekar på att integration och likvärdighet kräver stabila resurser, engagerade lärare och genomtänkta strategier.
En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.
”Vi har sett att unga vuxna som har skuldsatt sig halkar efter sina jämnåriga: de har inte råd att gå ut eller resa, inleder inte relationer, får svårt på bostadsmarknaden och vågar inte börja plugga”, säger Tobias Davidsson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, som forskat om unga vuxnas överskuldsättning (premium).
Hållbar utveckling har alltid funnits i slöjdämnet men med skiftande fokus. I dagens kursplaner framhålls ekologiska aspekter, visar Ingrid Bergqvists avhandling.
Anna-Clara Rönner har undersökt hur kunskap om infektionssjukdomar transformeras från källor utanför skolsystemet till den kunskap som presenteras och förstås i svenska klassrum på mellanstadiet.
Podcasten Poddagogen har träffat Ulrika Sultan som har forskat om normer och teknikintresse bland flickor. Hur påverkar myten om den ”teknikointresserade” flickan undervisningen och samhällsdebatten?
Vad får stillasittande barn att vilja röra på sig? Det ska en ny forskningsstudie ta reda på tillsammans med barn ur årskurs 2 och 3 på lågstadiet. Tanken är att hitta alternativa aktiviteter till traditionell idrott som kan utövas efter skolan.
Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer: "Att barn får röra på sig tillsammans är också ett viktigt socialpedagogiskt mål".
Lärares olika utbildningsideal och olika förhållningssätt till utbildningens mål, elevers delaktighet, rättvisa och tillförlitlighet leder till att deras arbete med bedömning varierar. Det visar David Wissings avhandling.
Borlängelärarna Marie Eriksson och Erik Nordqvist har låtit sina två mellanstadieklasser mötas och ha samarbetsövningar, skoluppgifter i grupp och gemensamma luncher. Förhoppningen är att eleverna ska bygga relationer för framtiden.